Hey beautyqueen.
By the way.. Tänkte bara säga att jag kände mig snygg idag när jag gick ner på stan. Intresseklubben kanske kan anteckna det?
Posera mera.
Magkatarr på gång. Får se hur jag pallar jobba 8-18 imorrn.. Äh gnäll-lisa! Du är en jävla viking Jessi, fatta! Och du Tomas, om du undrar varför de tog så lång tid att komma hem så var det för att jag tog femhundrasjuttiotre jävla bilder på mig själv. Kolla bara!
Kär och galen.
Jag är så lycklig och kär just nu att det till och med har satt sig ett hjärta i mitt öga. Rätt stört va?! Såg det av en slump igår när jag noppade ögonbrynen.. Hahaha. Nog är jag fan special edition alltid!
Diggilo diggilej..
..Fan vilken tjej. Hehehe. Rimnisse! Imorn är jag ledig. Sweet! Ska kuta på gymet, dokumentera köket och göra min karlslok nöjd. Låter som en bra tisdag va? Ja, jag vet. Hähä.
Lite positivitet.
Solen steker och jag har jeansjackan på. Score!
Happy birthdaygirl!
Trodde jag skulle bli helt ensam idag.. Men icke! Världens underbaraste kvinnor kom förbi, telefonen har gått så varm att jag behövt ladda hela två gånger, gratulationer och skönsång har strömmat in och jag har fått en utav de finaste kärlekshälsningarna man kan få.. Tre stora röda rosor på min karls begäran. Min "mother in law" är fan underbar. Vilken mysig födelsedag jag fick. Nu ska jag ta ett glas vin sen får vi fan se vart jag hamnar. Förmodligen på soffan framför tvn.
Happy birthday sweet sixteen!
Shalalalalala lalala happy birthday sweet sixteen! Hahaha man kan ju önska.. Fast nä, fylla 24 är väl inte så dåligt heller. Det är nog efter 25 man ska börja tycka det är jobbigt va? Anyways.. Idag hade det varit fint att få spendera lite tid med min karl, men man får lixom göra de bästa av situationen och ha kul ändå. Man fyller ju bara år en gång om året så jag ger mig själv en spark i arslet och säger GRATTIS PÅ DIN EGNA DAG JESSI! Du kickar pung!
Skank.
Tjena! Sitting here.. Looking like shit and all. Drinking coffe and burping vitlökssalami.. Fräsch tjej. Gårdagens make, rufsigt hår, smutsig framstjärt, listan kan göras längre men jag stannar nog där. Jag ska strax snabbduscha för en dejt med Stig-Olov. Yes you heard me! När Tomas är borta dejtar jag hans farsa. Fint substitut. Hahaha.
Lika som bär.
En utav mina bästa sidor... Fan vad jag är snygg! Inte alla som kan skryta om saker som likhet med Beyonce. In ya face! Hehehe.
Instagram.
Såg att någon liten kotte där ute undrade om jag hade Instagram. Of course! Leta upp mig.. Jessifox.
Jag blev sexuellt utnyttjad.
Kan inte sova. Ett par jobbiga nätter ligger framför mig... Pratar sällan om det som hänt och berättar det gärna inte för fler än vad jag egentligen behöver. Det är faktiskt knappt några alls som vet. Dom som faktiskt visste, såg och var med, ifrågasatte om jag talade sanning eller har vid det här laget förträngt mina ord. Inte fler än mina nära vet, om ens alla dom.
5 år sen.. För snart fem år sen förlorade jag all tro och tillit för mänskligheten. Den där natten, mellan 25e-26e januari, för exakt fem år sen ger mig än idag ångest. Jag lider fortfarande av mardrömmar och får då och då panikattacker. Speciellt när jag blir misstrodd, känner mig kränkt, känner en viss lukt eller ser en grön/vit-randig tröja. Jag har fortfarande svårt att lita på andra människor och tror ofta att folk vill mig något illa. Det är inget jag kan rå för. Det finns en anledning till att jag är den jag har blivit. Det finns en anledning till att jag måste bära med mig en tung händelse för resten av mitt liv.
Jag hade varit med mina dåvarande tjejkompisar på lokalkrogen som anordnat en reagge-fest. Vi delade på 4-5 kannor öl och hade jävligt kul.. Tills vi av någon anledning bestämde oss för att hoppa på pendeln hem igen. Jag var jävligt onykter men kommer tråkigt nog ihåg det som om det var igår. Vi skildes åt vid pressbyrån och jag kommer fortfarande ihåg den ena tjejens ord "Är det säkert att du klarar dig själv?", jag insisterade och dom drog åt ett helt annat håll. 500 meter ifrån platsen vi skildes mötte jag upp två bekanta män som tog med mig till en efterfest.. Jag ångrar än idag att jag inte gick raka vägen hem. Jag ångrar mig som fan. Hade jag gått raka vägen hem hade jag sluppit somna och vakna upp med de ene bekantes skrev i ansiktet. Ja, ni läste rätt. Jag hade somnat på efterfesten och vaknade upp av att han hade 69an med mig. Jag låg helt blickstilla. Var totalt paralyserad och fattade ingenting. Mitt undermedvetna sa åt mig att spela död, jag har fått förklarat av en psykolog i efterhand att det är en vanlig reaktion när man blir utsatt för övergrepp. Jag kunde varken skrika eller röra mig. Efter en stund slutade han och bytte position.. Han vände mig som om jag vore en trasdocka, la min mage över sängkanten och gränslade mig bakifrån. Det var mörkt. Kolsvart. Men på något sätt lyckades jag få tag på min mobil som låg i sängen. Fortfarande inte yppat ett knyst mer än att jag hade börjat gråta. Skickade ett sms med texten "Hjälp" till första personen i telefonboken. Kort därefter öppnades sovrumsdörren och jag trodde att det var över. Men det enda jag hörde var "Stäng dörren förfan!". Jag har en blacka efter det. Mitt huvud stängde av alltig. Det enda jag minns är hur jag gråtandes springer ut ur lägenheten, tar på mig skorna i trapphuset och börjar ringa mina vänner. Klockan 4 på morgonen. Runt halv 5 kom jag hem till mitt ex, fick sitta i köket med hans föräldrar som ringde polisen och försökte trösta mig om vart annat. Varför jag inte ringde mina föräldrar? Jag skämdes. Jag skämdes så fruktansvärt mycket. Den skammen att ha blivit utsatt och hamnat i underläge är oförklarlig. Vem vill ses som ett offer? Framförallt inte av folk jag bara velat göra stolta. En stund där efter kom två kvinnliga poliser som förhörde mig och körde iväg mig. Dom körde mig till Södersjukhuset, Akutmottagningen för våldtagna kvinnor. Först där gick det upp för mig vad som faktiskt hade hänt. Jag blev undersökt och det konstaterades att jag hade såriga slemhinnor efter ofrivilligt samlag. Mina fingrar, mitt underliv, min mun.. Alla ställen han hade varit på och kunde ha lämnat spår efter sig blev DNA-testat. Det togs prover för HIV, hepatit och alla sexuellt överförbara sjukdomar. Polisen stoppade ner mina trosor, mina byxor och min tröja i en brun papperspåse och åkte iväg. Jag blev lämnad kvar på sjukhuset för ytterligare förhör och en rad av uppbokning på samtal med psykolog.
Det tog ett bra tag innan jag kunde återgå till verkligheten igen. Jag levde på Imovane, Theralen, Atarax och Zoloft i omgångar.. En hel hög med läkemedel för att ens kunna fungera och sova. För det mesta skolkade jag en hel del från skolan, umgicks knappt med mina vänner eftersom det enda dom gjorde var att ifrågasätta om det som ryktet sa verkligen stämde. Det var tungt att behöva bli utsatt, genomgå den där processen och sedan bli misstrodd. Någon månad senare kom ytterligare ett bakslag. Det blev ingen rättegång då vittnet som öppnade dörren ändrade sin historia och förövaren hade självklart en helt annan bild av händelsen. Det enda jag fick rätt till var 10 månaders besöksförbud. Det fanns dagar då jag inte ville gå ut eller ens kliva upp ur sängen. Jag levde rätt destruktivt i ett år men på något konstigt sätt lyckades jag slå mig fri. Jag förnekar inte att jag fortfarande kan vara livrädd och få en klump i magen när jag hör hans namn eller ser hans ansikte. Men numer känner jag mig faktiskt trygg. Här, långt ifrån Stockholm är jag trygg.
Jag behöver inga "stackars dig"-kommentarer. Det sista jag vill är att bli sedd som ett offer. Vet inte riktigt heller vad jag ville förmedla med den här texten. Jag kände bara att det var dags att visa folk att jag är bättre än att stänga in mig själv i den här skiten. Jag önskar inte ens min värsta fiende en sån här upplevelse. Men jag är otroligt stolt över min egen styrka och över mig själv som har lyckats klara mig ur tragedin. Idag vill jag vara stark och trygg.
Very mycket happy chey!
Fan idag gick det betydligt mycket bättre... Ibland behöver man en spark i arslet eller två. Eller så var det för att jag hade min mentala stöttepelare med. Vi har förresten precis avnjutit den bästa kycklingsalladen ever. Fan vad vi går bra ihop i köket. Tagit en prommis med djuren och smälter nu krubbet. Idag är jag fan lika djävulskt glad som farbror fester. Imorrn ryktas det om fancy middag ute. Sug på den hörrni!
Smile.. It confuses people.
Fan va bittra människor det finns. Ärligt talat... Vad glad jag är att jag är lycklig.
Schizo-chick speaking.
Tjenis penis! Nu är jag så där dålig på att uppdatera igen. Men lätt hänt när man har fullt upp med annat. Ville bara hojta till och säga att jag har det fint. Jag och dogsen. Living livet lixom... Om man bortser från att jag fick mens igår. Bara knarka Alvedon och fortsätta le. Livet blir lixom vad man gör det. Gör man det lätt är allting lätt. Hörde förresten att det är första advent idag.. Mysigt! I Stockholm är det tydligen metervis med snö?! Här i världens ände är det bara lite skit på backen typ. Åfyfan vilket osammanhängande inlägg. Tänkte göra saken ännu värre och avsluta med en badbild. Hahaha. Nämnde jag förresten att det är lite andra världskriget i mitt huvud? Eller de kanske framgick i det här inlägget..
Stängs en dörr så öppnar man en ny.
Jag hörde att ni saknar mig.. Well, ska jag vara ärlig saknar jag det här fjolleriet lite också. Här är livet inte alls som vanligt.. Men ska jag vara helt ärlig är det faktiskt rätt skönt.
Now imma drop the bomb. Jag och Jari ska gå skilda vägar. Vi har båda kommit till den där stunden då man bara slutar leta efter om det faktiskt finns något kvar. Vissa människor är lixom inte menade att leva med varandra hur bra vi än ser ut ihop. Vi kom in i en kompis/syskon-relation, jag vet det låter sjukt. Men så är det. Allt tog lixom slut. hur vi splittar från varandra är ovesäntligt. Nej det är inte synd om någon utav oss. Det är bara dags att uppleva livet med nya perspektiv, med nya människor, nya erfarenheter och nya platser.
Vill ni fortfarande hänga på mina framtida upptåg? Jag är bra jävla sugen på att göra världen! Har en hel del spännande att berätta redan nu.. Until then.. SMACK!
Ung mogen kvinna va de här!
Oj jag har typ glömt bort att jag har en blogg.. Känner att den kanske kan ligga lite på is ett tag. Håller på mognar till i mig själv lixom. Hähä.
Mvh Sadface.
Jag blir inte frisk. Jag blir inte frisk. Förstår ni hur förbannat jävla frustrerande det är? Efter 9 dagar med Kåvepenin måste jag idag gå tillbaka till läkaren, pröjsa ytterligare 200 spänn för att han ska snegla mig i halsen och skriva ut nån ny antibiotika.. Som i sin tur också kommer kosta stålars. Fucking waste of money. Snacka om att spola ner pengar i toan.
Tur att jag ska hooka up med Lollo sen i alla fall.. Kanske blir en lite gladare tjej av mig.
Sick fuck.
Trött, påsar under ögonen och sjuk. Nu ska jag till doktorn och få diagnos på halsen. Pung också.
Ååå åka pendeltåg..
Jag är en looser baby, jag har inget körkort! Hahaha. Jag gick vilse till jobbet idag igen. Nästa gång ska jag ha lärt mig! Fast de är alltid lättare att hitta hem av nån konstig anledning? Tunnelbanan asså. Den är rolig men svår. Till skillnad från pendeln.. Tråkig och simpel. Jag känner mig som en efterbliven norrlänning.
Vilsen stockholmare.
Hahaha så jävla tragiskt. Jag gick vilse på väg till jobbet idag. Vilken Stockholmare jag är?! Suck. Det var lättare att hitta hem förresten.. Åkte rulltrappa fast utan trappa? Sen blev det en obligatorisk hissen-bild. Älskar verkligen mina nya bralls. Just need to fitta till benen lite as I use to say.
